Jag tyckte att det var lite pinsamt. Snålt liksom. Men för min pappa, född 1924, var återbruk en självklarhet.
Det som jag upplevde som pinsamt och snålt var att jag tillsammans med honom tillbringade en hel sommar med att försiktigt dra ut spikar ur brädor, räta ut spikarna medelst milt våld och en hammare, och använda brädorna – och de uträtade spikarna – för att bygga en stuga, istället för att göra som alla andra jag kände, åka till byggmarknaden, köpa nytt virke och nya spikar.
Brädorna och spikarna kom från den gamla stugan, eller bostadshuset, som min farfar, född 1892, hade byggt till sig och sin fru och första sonen (min pappa).
”Finfina brädor! Utmärkta gångjärn och dörrar (behöver bara skrapas rena, slipas och målas om… gissa vem som gjorde det?) och prima spik!” så sa han, min pappa, hela den sommaren.
Idag förstår jag honom bättre. Och jag är likadan, även om jag inte återbrukar spik, brädor, spik, gångjärn och dörrar.
Min ”återbruk-är-ett-måste-gen” tar sig uttryck i att jag har mat-svinns-app i mobilen, skänker kläder till second-hand-affärer, hyllar SVOA:s Återbruket, lappar o lagar kläder och skor, handlar möbler i vintagebutiker och antikaffärer (ja, det är också återbruk!), pantar burkar o flaskor, sopsorterar och komposterar.
En hållbar värld kräver att vi ställer om från dagens linjära ekonomi, där saker tillverkas, används och slängs, till en cirkulär ekonomin med återbruk och återvinning i fokus.
Och det är görbart även i större skala (än mina exempel ovan). En artikel i Dagens Industri nämner två utmärkta exempel.
Först ut är Timrå Data & Service som – genom att de, inspirerade av bilmekanikerna (som hellre väljer återbruk framför nytt) – lagar datorer och annat med hjälp av begagnade reservdelar. De sparar pengar, sparar resurser – och oerhört viktigt – skapar arbetstillfällen i Timrå.
Det andra företaget som nämns är Dala återbyggsdepå i Borlänge. Här knyter vi an till min inledning – återbruk av byggmaterial!
Istället för att elda upp eller ”bara” återvinna byggmaterial, har de gett 13 ton begagnat byggmaterial en chans till ett nytt liv. Ola Berglund, en av initiativtagarna till återbyggsdepån, uttrycker sig rätt rakt på sak när han kommenterar det faktum att byggbranschen tidigare inte ägnat sig åt återbruk överhuvudtaget.
Utöver den miljövinst som återbruk av byggmaterial ger, skapas ett ökat intresse och behov av hantverkskompetens – allt från kunskapen att veta vad som lämpar sig för återbruk (rivningskompetens) till renoverings- och byggnadssnickeri.
Så min pappa var inte snål. Han var smart, ekonomisk och hållbar.
Det här är en del av Mål 12 Hållbar produktion och konsumtion som Green Onion bland annat jobbar med.
Siw Lövkvist
Funktionell Form – medlem i Green Onion Collective
